En liten bebismage

Måndag igen och jag känner mig allt annat än utvilad. Helgen gick alldeles för fort och det känns som om jag sovit bort hela helgen. Fattar knappt hur trött jag är.

Annars mår jag bra. Det har varit väldigt mycket att göra på jobbet de senaste dagarna och jag antar att det bidrar till min trötthet. Längtar till jag kan gå ner i tid, men det blir väl inte förrän i mars. Fortfarande mycket ovisst om vad som händer med företaget, det finns tydligen några intressenter. Jag hoppas bara att allt, hur det än går, ordnar sig innan jag går på mammaledighet.

Vore kul att veta att man har ett jobb att gå tillbaka till.

Pratade med min pappa igår. Han är jätteglad för vår skull och ringde från ett mycket varmt Florida. Jag längtar så jag kan dö. Pratade även med en vän som bor i Tampa. Hon ringde och gratulerade och välkomnade oss till hennes hem. Vi kanske tar en tur dit och kollar läget. Vi ska ju spendera hela 15 dagar i Miami så det hinner vi nog med. Det ska bli underbart med semester.

Nu blir det åter en dag fylld med jobb. Nu är höstlovet över och jag förmodar att det blir mindre att göra. Imorgon ska jag på Lars Winnerbäck. Ett guldkorn i höstmörkret.