tisdag 8 april 2008

Vem orkar


Jag läser om Engla. Jag läser om den unga Arboga-mamman som mist sina små. Jag läser som pappan som slog ihjäl sin fru och sitt barn. Jag orkar knappt öppna en dagstidning än mindre gå in på aftonbladet.se.

Jag undrar vad som är på väg att hända med vårt land och jag undrar varför ingen bara arresterar den där jävla tyskan som uppenbarligen är skyldig till att ha slagit ihjäl två små barn med en hammare. Allvarligt talat, vad fan är det som tar sådan tid?



Och var är lilla Engla? Lever hon? Hur rädd är hon? Stackars lilla flicka. Polisen sa på radion idag att man har gett upp hoppet om att hitta henne levande. Vad gör du som förälder? Jag blir så ledsen rakt in i benmärgen när jag läser om sånt här och jag önskar att jag kunde rädda varenda unge som lider. Inget barn ska behöva utsättas för vuxnas dumma jävla ilska och snedvridna lustar. 


Är det inte dags att skriva om lite lagar i Sverige? 




För tre år sedan blev min storasysters mans lillasyster mördad av sin man. Kvar lämnade han två små barn som dessutom bevittnade det hela. Idag lever de hos sin mormor och mannen sitter i fängelse. Jag skickar ut en liten kram till två små älskade barn. Till David och Naomi och till deras mamma Ulrika i himlen. Du ska veta att de är väl omhändertagna, min vän!

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ja visst är det hemskt! Tänk också mamman till Engla som läser i tidningen att polisen gett upp om att hitta henne levande. Måste vara fruktansvärt! Att sånt bara kan hända i Sverige. Blir bara värre och värre! Man undrar var det ska sluta.
Hemskt det du berättade också om personen i din omgivning som blivit mördad av sin man! Vad är det som gör att man mördar en annan människa! Helt klart har ju personen en störning, men att det kan gå så långt!
Kram kram

Mallis in real life sa...

Norpan: Hur någon kan ha ihjäl en annan människa undgår mitt förstånd och hur man kan utsätta ett barn för sådant våld fattar jag verkligen inte. Vad är det som gör att någon helt plötsligt lackar ur och gör sånt här.

Finns det så mycket störda människor där ute som helt plötsligt kan utföra sånt här? Uppenbarligen.

Kram

Anonym sa...

Ja det är bedrövligt så in i helvete och det svider i hjärtat så man knappt orkar ta till sig längre men hur känns det inte för dom närmaste dom som drabbats om jag tar så illa vid mig!
Ja vad är det som händer vad är det som sker varför så mycket ondska gentemot våra barn o medmänniskor,vart är vårat samhälle på väg,vågar man släppa ut sina barn längre...????

Det är hemskt det gör för ont...
Hur tänker alla barn som ser o hör tror dom att deras mamma o pappa ska göra likadant??
Hur ska vi skydda våra barn gentemot samhället?
Många frågor utan svar...

En änglakram till alla barn som far illa på något sätt.

Mallis in real life sa...

Garbo: Ja, vad ska man säga.

När jag var liten hörde vi aldrig talas om sånt här. Vi huserade fritt i hela byn och vi hörde aldrig nåt om att nån råkade illa ut.

Det värsta vi hörde talas om var en stackars gammal blottare som rymde från äldreboendet. Någonstans på vägen har något fruktansvärt hemskt och man undrar vart det ska sluta?!

Kram